Tack fina ni!

Även om det här med att bara dricka modifast nästan går av bara farten de flesta dagar så betyder inte det att det inte är jobbigt.

Jag tror att det är den psykiska biten som kommer att vara jobbigast. Och att det är den jag kommer att behöva jobba mest med.

DÄRFÖR är jag så fantastiskt glad att jag har vänner som stöttar och finns där, jämt. Jag är också väldigt glad att båda mina föräldrar ser detta som något positivt. Smset jag fick av mamma ikväll bevisar detta, och jag blir lycklig att hon finns där.

Edit: bilden blev skitstor, men ja man kan ju inte göra allt rätt.